Planera och genomföra ett kalas

Jag älskar att ställa till med kalas! Själva planeringen och fixandet innan kan jag hålla på med i veckor. Bra eller dåligt.. Bra, då jag tycker det är kul. Dåligt, då jag sätter stor press på mig själv och känner mig misslyckad om det inte blir som jag tänkt. Och då behöver det inte vara kalaset i sig det är fel på, utan att jag inte fick till dukningen så som jag tänkt eller att jag missat köpa matchande assietter, så vi fick lösa problemet med köksassietterna!! Ni hör, det är ju fruktansvärt! Jag har blivit bättre på detta. Att sänka ribban, förenkla lösningarna och känna mig nöjd. Detta kalas är ett av de bästa jag anordnat, ur mitt eget perspektiv. Jag var i fas när gästerna anlände, kunde vara med på vattenkriget, sedan rullade allt bara på. Jag kunde ta hjälp av gästerna, för jag hade koll på allt runt omkring. Jag satt ner och åt mat i lugn och ro, med mina gäster och njöt av hela härligheten. Hur bra som helst!!

Vi skulle alltså ha ett kalas för vår familj, ca 30 personer i åldrarna 2-72. Att vi skulle kunna vara ute förutsatte vi, så det funderade vi inte ens över en alternativ lösning. (Kanske isåfall att det inte blivit något vattenkrig och att vi fått tränga ihop oss i huset).. Jag själv ville väldigt gärna vara med på detta vattenkrig, så maten som vi sedan skulle bjuda på var tvungen att komponeras så den enkelt gick att få fram när det var dax. Alltså mat som lagade sig själv eller serverades kall. Menyn bestod av varmrökt laxsida, kokt färskpotatis, stekt broccoli o blomkål, sallad och en kall sås. Laxen låg i röken och lagade sig. Innan hade vi stämt av hur lång tid det borde ta att röka till rätt temp. Satt en tid på då vi tänkte äta, och då börjat med laxen x antal timmar innan det klockslaget.

Potatisen var förberedd och sattes på enligt likanande tidsstudie vi gjort på laxen. Broccolin och blomkålen skulle stekas på muurikkan. Här gällde det att tända grillen i tid. Själva stekningen gjordes allt eftersom gästerna började ta mat, då tillagningen gick ganska fort och vi fick plats med mycket på grillen. Grönsakerna var färdigskurna, salladen och den kalla såsen stod färdig i kylen, tillsammans med drickor. Glas och drickor stod ute hela tiden då det var väldigt varmt.

När min mormor ställde till med kalas förberedde hon alltid med allt porslin på brickor som hon ställde in på skrivbordet i deras sovrum. Denna idén har jag stulit rakt av. Även om jag har bra koll på vart jag har allt så underlättar det så att slippa leta i skåp och räkna så man får med tillräckligt med kaffeskedar, när det väl ska fram. Man kan bara be närmsta person att ta med en bricka till serveringsbordet, så underlättar man så mycket för sig själv. Det gäller inte bara tallrikar, koppar, glas och bestick. Även salladskålar, uppläggningsfat och uppläggningsbestick är skönt att ta fram i ett tidigt skede så man inte behöver panikdiska eller stuva om nått.

Tårtorna var frusna cheesecakes som jag gjort dagen innan. Dessa garnerades med vispad grädde, minimarshmallows och minimaränger. Grädden var såklart vispad sedan innan. Till detta var det också bär, som var tinade och stod redo i kylen. Kaffet kokade jag löpande sedan maten började serveras. Ja, vi hade en välfylld kyl. Men vi har även en extra kyl som vi använder vid dessa tillfällen. Den är guld värd!

Till vattenkriget hade jag inhandlat vattensprutor i olika storlekar samt vattenballonger. Vi spärrade av en del av gräsmattan så kriget skulle bli lite intensivare och vi kunde hålla eventuellt vattensprut borta från "matområdet". Det fanns även några som inte ville eller kunde vara med, så de kunde då lugnt befinna sig utanför krigszonen. Vi fyllde upp olika kärl med vatten och placerade ut på området. Hinkar, skottkärror och baljor. Även de fyllda vattenballongerna stäldes ut i hinkar. När vattenkriget drog igång växte hornen ut på flertalet deltagare och det var många syskonkamper som utspelade sig mellan oss vuxna. Men allt gick ändå väldigt fredligt till och med stor respekt till de olika åldrarna som fanns på spelplanen. Jag kan verkligen rekommendera ett vattenkrig!